29 juni 2014

three weeks

Nu var det tre veckor sedan jag kastade min hatt i luften och tog sommarlov. Den första av de tre veckorna spenderades här hemma i Carmel och friheten av sommarlov gjorde att jag var ännu mer upptagen och fullbokad än innan lovet började. Försökte ta tid att träffa alla mina vänner var och en för att få lite kvalitetstid med dem och verkligen kunna säga hej då. Min v-pappa kallade mig för en rockstjärna som var ute på sin farewell tour. Det blev många luncher, sleepovers och hikes med vänner, men även bonfires nere på stranden, fester, och bästa av allt en hejdåfest som ett par av mina vänner fixade för mig. Den kvällen, faktiskt hela den veckan, var en av de bästa på hela det här året.

Efter det åkte jag ner till San Diego där jag efter 11 månader fick träffa min familj igen. Både spännande och konstigt var det att se dem här, men insåg snart att inte mycket mer än min lillebrors längd hade förändrats. Vi var där nere i Southern California i en vecka. San Diego, Los Angeles och Hollywood såg vi innan det var dags att åka upp till Carmel igen. Här är vi nu och de senaste dagarna har jag visat dem allt det som betytt så mycket för mitt år här. Vi åkte även på en Giants Baseball game och till San Francisco där det visade sig vara Prideparad, SÅ COOLT. Har haft så mycket kul och har varit så roligt att dela med sig av allt det som för mig nu är vardag. Imorgon, efter att alla väskor är stängda, kramar är kramade och hejdån sagda, så lämnar vi Carmel. Efter det väntar två veckors resande här i USA, först ska vi till Yosemite. Sen är det Death Valley, Las Vegas och Phoenix som gäller. Just nu är det unegfär ettt dygn tills jag står där i hallen och ska gå ut från mitt hem för sista gången på så länge. Jag vet inte hur jag ska klara det, alla dessa hejdån har känts som tortyr och vet inte hur jag på något sätt ska kunna lämna det här utan att gå sönder helt och hållet.

Kommer inte att ha mycket tid eller möjlighet att skriva här på ett tag, så vi får väl se, kanske det här får bli mitt sista inlägg i USA. Till alla mina vänner där hemma i Sverige som jag ser fram emot att träffa snart, fredagen den 11e Juli är det jag sätter fötterna på svensk mark igen!

11 juni 2014

graduation

I fredags tog jag graduation från Carmel High School i en röd cap and gown. Gick över scenen och tog emot mitt certificate då mitt namn "Lisa Ennbuuuurg" blev uppläst. Såg vänner och släkt stå i publiken jublande. Kastade upp min cap i luften tillsammans med 200 andra seniors och skrek av lycka för att deras 12 år i skolan nu var över. Efter att vi letat reda på våra caps igen så började ett stort kramkalas. Vi blev dränkta i blommor och kort, och senare presenter. Mina vänner kom upp gråtande till mig med små presenter och berättade för mig hur saknad jag kommer att bli. Mina tårar kom inte fören senare, för i den där stunden kunde jag inte annat än att vara lycklig. Det där har varit min dröm så länge och tänk att jag faktiskt fick stå där, att jag fick flytta över the tassle från höger till vänster sida av hatten för att visa att jag nu tagit graduation.

Sån mäktig känsla att titta upp och se 200 graduation caps i luften över sig





4 juni 2014

Tahoe

Har ar videon fran Tahoe som jag och Anna satte ihop.

slutet

I helgen var jag i San Francisco igen och hade en toppenhelg, gillar den där staden mer och mer för varje gång jag är där.
Igår var det Day on the Green i skolan, vilket innebar kortare lektioner och en extra rast som var fylld med massor av aktiviteter, så som face painting, climbing wall, photo booth, free pizza och musik av the singer songwriter club.

Om 3 dagar är det dags för Graduation, och kastar denna underbart fina hatt i luften. Säger hejdå till de flesta av mina älskade vänner.
Om 11 dagar ska jag träffa min svenska familj för första gången på 11 månader.
Och om 37 dagar står jag på svensk mark igen.

3 juni 2014

Grad Night

Förra fredagen efter skolan satte sig alla seniors i min skola i bussar och åkte ner till 6 Flags i Los Angeles. Det är en av de största nöjesparkerna i USA där bland annat den största loopen (i hela världen) finns och högsta droppet (in califronia) finns. Efter en 7 timmars bussresa var vi framme och klockan 9 blev vi och hundratals (tusentals?) andra elever insläppta i nöjesparken. Den var öppen hela natten fram till klockan 5:30 nästa morgon, bara för oss studenter. Heeelt galet kul var det! Älskar mina vänner så otroligt mycket, och karuseller <3. Adrenalinet pumpade efter alla de där bergodalbanorna så lyckades hålla oss vakna hela natten. Fast i gryningen då bussarna lämnade så hade vi nästan alla somnat innan vi ens kommit ut på high way-en.